Drömmar om dåtidens lycka

I Smultronstället presenterar Bergman ett perspektiv på döden och livet: Döden är inte här, blott livet. Rädsla inför döden idag är icke fred imorgon, utan oro. Har du haft en god dag, så var glad och le när du sover. Har du haft en dålig dag, så tänk, rumla i drömmarna om dåtidens gyllene stunder eller finn dig själv i nuet.

Smultronstället var sannolikt den första filmen jag såg som inte uppträdde likt en i kameran realiserad roman. Film är inte bok och här fick jag det klargjort. Smultronstället är olik Bergmans tidigare filmer eftersom de glömde livets styrka till fördel för de psykiska kvalen.

Två exempel: I Sommaren med Monika exponeras en ung mans sexuella uppvaknande ihop med en ung kvinna. Tillsammans tas de kring kärlekens stöttepelare i medvind ända tills motvinden kommer. I Gycklarnas afton visas en berättelse om könens kamp: en Freudiansk berättelse om det groteska och farsartade livet som kringvandrande cirkusaktör – en tragedi i högsta äran.

Utan att fullständigt avskärma sig från tidigare livsämnen behöll Bergman dessa i Smultronstället med styrka och precision. Förståelsen var lättare att fånga.

Läkaren Isak Borg ska krönas till jubeldoktor i Lund för sitt livslånga medicinska arbete. När han bilar till Lund över den svenska landvägen minns Isak förträngda minnen och tvingas reda ut tidigare misstag på grund av bekymmersamma drömmar om tillvaron i hans äldre dagar. Genom mardrömmar, speglar och fantasier får Isak ny kunskap om sig själv. Detta leder till att han byter ut sin cynism mot ett förtroende för mänskligheten som förstående och föränderlig.

Tillsammans med svärdottern Marianne och tre medföljande ungdomar sitter Isak i sin bil. I uppgivenhet slumrar Isak för sig själv

Jag somnade, men förföljelsen i sömnen av drömmar, och bilder, som föreföll mig ytterst påtagliga och förödmjukande. Jag kan heller inte förneka, att det i dessa drömsituationer fanns något betvingande, som borrade sig fast i mitt medvetande med en nästan outhärdlig avsiktlighet.

Isak måste minnas vad han länge gömt i minnet. Bilderna i drömmarna stör honom bortom drömmarna, in till hans dagliga liv. Han känner skuld över sitt förflutna. Scenerna härnäst formar honom till en mer empatisk man som ses som ett försök att kanske handskas med drömmarnas ledsamma natur. Han kanske uppfattar sig som mer god nu, men han kan inte bejaka godheten för det fungerar inte när hans närmsta lägger kommentarer om de bedrägerier och felsteg han gjort sig skyldig till. Det erinrar Isak om när han våldtog en kvinna och aldrig förlät henne. Kanske vill han nu tilltvinga sig hänsyn, men de medel som krävs bryter villkoren för vad han vill uppnå: att visa att han också är en människa.

Isak inser att han inte har tillräckliga livsmeriter för att rätteligen urskulda sig. För samtidigt som han söker bättra sig är hans erfarenhet präglad av likgiltighet mot människan. Han är inte ett barn längre. Han är dömd i ett fängelse av förtvivlan där han dagligen möter sin egen domare., vilket är han själv. Han är inlåst i drömmarna om hans lastfulla gärningar.

I en scen tas Isak till smultronstället, en plats som etsat sig fast i hans minne sedan ungdomen. Här förälskade han sig i en ung vacker kvinna, Sara, som han senare kom att förlora till sin broder Sigfrids fördel. Utan att sova drömmer Isak tillbaks till den tid då Sara och han träffades: Sara är vacker som förr och de talar med varann. Hon berättar att han är en ängslig gubbe, att han är ledsen och att han inte tål det faktum att hon ska gifta sig med Sigfrid. Isak är inte sur för deras framtida giftermål; han ser sitt ansikte i en spegel bredvid Sara, han försöker le – men det gör ont. Isak gråter, för han förstår och håller med när Sara säger:

Du som är professor emeritus borde väl veta varför det gör ont. Men det vet du inte. För trots att du vet så mycket så vet du egentligen ingenting.

För Isak symboliserade smultronstället en längtan tillbaks till ungdomens natur; bort från livets kval

Isak vågade aldrig studera livet han levde. Den stora avsaknaden av förståelse om hans livsviktiga handlingar tär på hans kropp och det stör honom att lidandet ska komma nu när han är så gammal och fylld av sentimentala minnen.

 

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s